Efter stortingsvalet visade de första mätningarna bara små rörelser i väljarkåren. Det politiska landskapet verkade stabilt, och regeringspartierna stod emot väljarflykten. Men efter att Arbeiderpartiet nu lagt fram sitt statsbudgetförslag har bilden förändrats markant. Kritik för brutna löften, reträtter i flera centrala frågor och en rad olyckliga medieuppslag har fått tydliga konsekvenser.
I InFacts färska mätning, genomförd för Nettavisen, får de borgerliga partierna ett klart mandatövertag. Om detta hade varit valresultatet skulle Høyre, Fremskrittspartiet, Kristelig Folkeparti och Venstre tillsammans få 91 mandat, mot 78 för den rödgröna sidan. Huvudförklaringen ligger i Arbeiderpartiets kraftiga tillbakagång och att MDG nu faller under spärrgränsen. Samtidigt visar mätningen ett starkt resultat för Fremskrittspartiet och en tydlig uppgång för Høyre.
Arbeiderpartiet: Dramatiskt fall
Arbeiderpartiet får 22,3 procent – ett dramatiskt tapp på 5,7 procentenheter sedan valet och hela 6,5 procentenheter sedan den förra mätningen. Lojaliteten bland tidigare väljare är anmärkningsvärt låg, endast 67 procent, och många tidigare Ap-väljare ställer sig nu på sidlinjen.
Det svaga resultatet måste ses i ljuset av budgetprocessen, där partiet har mött anklagelser om löftesbrott och oklar inriktning i flera centrala frågor. Mätningen präglas av osäkerhet och vilsenhet bland tidigare kärnväljare.
Tappet är jämnt fördelat till flera partier. Stödet är betydligt högre bland kvinnor (27,5 %) än män (17,8 %), och partiet står starkast bland äldre väljare över 65 år (29,0 %).
Fremskrittspartiet: Tillbaka som landets största parti
Fremskrittspartiet gör en stark mätning med 27,1 procent och är nu klart störst i landet. Även om uppgången på 1,8 procentenheter sedan oktober ligger inom felmarginalen är detta en mycket god mätning för Frp.
Partiet står som vanligt särskilt starkt bland män (36,1 %) och unga väljare mellan 18 och 29 år (37,3 %). Lojaliteten är mycket hög (87,8 %), och Frp lockar dessutom väljare från både KrF, Høyre och mindre partier utanför Stortinget. Partiet framstår därmed som den tydliga proteströsten på borgerlig sida.
Høyre: Ljus i sikte?
Høyre får 16,9 procent – en signifikant ökning med 3 procentenheter sedan förra mätningen. Detta markerar ett efterlängtat ljus i tunneln för partiet efter ett svagt valresultat och en utmanande period.
Partiet står särskilt starkt bland medelålders väljare (45–64 år: 24,3 %) och i Oslo (25,5 %). Lojaliteten är hög (82,3 %), och Høyre lockar också väljare över blockgränsen – särskilt från Ap. Detta tyder på att vinden kan vara på väg att vända för Høyre, och att ett nytt ledarskap kan inledas med medvind.
Kristelig Folkeparti: Stabilt över spärrgränsen
KrF får 4,3 procent och håller sig därmed kvar över spärrgränsen. Nivån är stabil jämfört med både valet och föregående mätning. Partiet står starkt på västkusten (7,4 %) och har relativt god lojalitet (73,2 %), men tappar samtidigt väljare till Frp.
Venstre: I motvind
Venstre får 3,7 procent – identiskt med valresultatet och fortsatt under spärrgränsen. Lojaliteten är låg (63,9 %), och partiet både tappar och vinner väljare i olika riktningar. Venstre befinner sig därmed fortsatt i en stabil men liten position i mitten, utan tecken på förändring i väljarstödet.
Senterpartiet: Fortsatt ur form
Senterpartiet ligger på 5,9 procent – en stabil men historiskt låg nivå. Partiet gör ett svagt resultat i Oslo, men desto bättre i östra Norge (9,3 %). Lojaliteten är relativt hög (74,5 %), men Sp framstår fortfarande som ett parti i konsolideringsfas.
Partiet har gått hårt ut mot regeringen med anklagelser om löftesbrott i samband med budgetförslaget. Detta har tydligt skadat Ap – men utan att Senterpartiet självt har lyckats vinna på det.
SV: Oförändrat läge
SV får 4,9 procent, ungefär på samma nivå som både valet och förra mätningen. Partiet står starkast i Oslo (11,3 %), men har låg lojalitet (58,2 %). SV tappar väljare till både Rødt och Ap, vilket gör att partiet inte växer trots att det den senaste tiden markerat sig som en tydlig kritiker av regeringens budgetprioriteringar.
Rødt: I medvind
Rødt får 7,4 procent – en tydlig ökning både från valet (+2,1 procentenheter) och förra mätningen (+1,8 procentenheter). Lojaliteten är hög (86,5 %), och partiet lockar särskilt många väljare från SV. Rødt framstår därmed som den främsta oppositionsrösten på vänstersidan.
MDG: Tillbaka under spärrgränsen
MDG får 3,7 procent – en nedgång på 1,8 procentenheter från förra mätningen, vilket innebär att partiet återigen hamnar under spärrgränsen. Partiet står starkast i Oslo (8,5 %), men har svag lojalitet (65,2 %) och tappar mark nationellt. Nedgången tyder på att miljöfrågorna i mindre grad präglar den politiska dagordningen just nu.
Slutsats
Mätningen markerar ett tydligt stämningsskifte i norsk politik. Efter ett budgetförslag präglat av oenighet, misstro och kommunikationsproblem faller Arbeiderpartiet tungt – och tar med sig det rödgröna mandatövertaget i fallet. Samtidigt visar Frp och Høyre styrka och framstår som de klara vinnarna på borgerlig sida.
Om detta hade varit valresultatet skulle den borgerliga sidan haft majoritet med 91 mot 78 mandat – och Frp hade varit Norges största parti. Väljarströmmarna pekar mot en ny politisk karta, med ett fragmenterat mittfält, en stärkt höger och en vänstersida som tappar mark.
Vegard Jarness
PhD och analyschef
vegard@infact.no
Du kan också läsa Nettavisens artikel där siffrorna kommenteras av valforskare och representanter från de politiska partierna.
Om undersökningen
